Störts av allt är kärleken?

Det är så de säger.. O ja tror på varje ord, för ja har varit där o ja minns. 
Ja minns oxå dagar ja inte kunde förstå hur något så fint kan göra så förbannat ont. Allt handlar ju bara om finnas där, det är allt de handlar om. 



Men så märker ja murarna man skapar, hade dessa murar funnits i krig hade man varit oslagbara. O ja blir så rädd. För år har gått o år går o man bygger på dom där, från alla håll o kanter. Man man är så modig att man ändå håller kvar de där lilla titthålet, för att ge sej själv en chans. En chans att våga. Att ge sej in i leken o kärleks leken tåla. O vem gillar att förlora? 

O de värsta är väl att de ja själv som förlorar, ja lägger mej. För ja kan inte dagens regler o vill inte lära mej dom heller känns de som. Ja är så rädd för fusket, ja vill inte va bakom ett kort utan ja vill va drottningen i spelet. Men när ja inte ser människans ansikte , inte ser ett leende eller känner en hand blir ja som boven själv i spelet. Ja vill fuska bort de svåra o bara vill vara i det enkla. 

Ja vill inte erkänna mina dumma dagar utan bara dela dom bra. Den känslan när man känner sej så himla ensam i vakna timmar på natten men vänder sej om o ser människan jämte sej, då är dom timmarna bara en piss i havet. 

Ja upplevde de här för några dagar sen. Det lätta. För mej är de så extremt konstigt att de inte var några frågetecken utan allt var som en mening utan någon närhet av en punkt. 

O ja vet ju att det är så det ska va. 
Men ansiktet, de försvinner ifrån än. Orden från munnen blir skrivna sms , o där består allt av punkter,kommatecken o frågetecken. Ja gillar de inte. Ja gillar 4 ögon i mellan varandra. Där blickar , leende o skratt förklarar allt precis som de är. Ja vill inte förklara vad ja gör, hur ja mår eller hur ja ser ut. Allt är fejk i sms. Ja vill vara där! 

Men med en mening utan punkt, ett underbart jobb, vänner  känns de som att nu är de för bra. Så då händer de något där uppe. Nån bestämmer för att slänga tillbaka den där stenen. Mitt i huvet! 

O här får ja inte bli missuppfattad, ja är en stark tjej. En av de starkaste människorna ja känner faktiskt. Det är min  bästa egenskap att ja klarar mycket. De behövs många ton för att stoppa de, bra som dåligt. För när ja sen samlat på mej , användt all styrka o bara rullar på o pinnen i hjulet kommer, de är då de blir svårt. För ja fortsätter ändå, med punka!  O där har vi även min svagaste punkt. Ja ger aldrig vika förens de kanske är lite försent.

Men de är ett test. Som vanligt. Vi testas för att klara vårat slutprov:)
De är dock det viktigaste testet i livet, där kan inte ens dyxelesi ge dej extra pluggtimmar eller förståelse att ja ibland blandar ihop orden eller har bästa vännen jämte mej när nationella proven skulle avgöra mitt  öde:) 

O då de som kan va mitt sämsta drag blir då mitt bästa. Ja känner min kropp, ja känner mitt hjärta o ja litar på mej själv genom allt. Ja har blivit en egen indevid att stå för. 
Ja har lärt mej i slutet måste man älska sej själv, hur ska någon annan kunna göra det annars. 

Så ja här idag säger jag JA till mej själv, i nöd o lust. Ja klarar de här nu! 



Juli

Ja har så mycket att skriva men vet inte var ja ska börja, har kanske inte heller tiden eller vet inte slutet:) men ändå i allt mår ja så bra, allt rullar på o det är väl det som är de viktigaste! Allt handlar om att vara där för varandra o alla, det är allt det handlar om ! 
Juli i bilder: 


Försökte sälja min bil, blev förbannad på alla som ville köpa den! 


Va med på årets femkampe på lisseberg, kom 3 o blev förbannad. Dock fick ja åka sagoslottet så blev glad till sist ändå:) 


Köpte blommor hem, grönt är skönt!


Dricker en jäkla massa smoothie!hallon, kiwi , banan är min favvo ! 



Hänger lite vid havet men vägrar bada för tror det finns vithajar i Göteborg!


Besök av mamma o pappa, alltid lika uppskattat ❤️ 





Dricker rosé på barhimmel på kyssens dag💋 


Åkte hem några dagar till Tranås o mina människor o dom dagarna hemma får alltid mej att må bättre än bäst!




Kom tillbaka till Göteborg o gick en sväng.


Billy kom på besök o ja ville va kapten för en dag!


Besökte Marstrand o drack en öl o en cider. 

Hittade mitt drömhus o började planera hur fan de ska bli mitt. 


Dock blåste de mycket på Marstrand så funderar hur ja ska flytta huset till Tranås?


Juli har varit så underbart en så länge o ja tänker leva alla andra dagar oxå lika bra! 

Pussa 

Målet...

Idag är det 1 år sen ja landade i Sverige igen efter några måndader i Kroatien. Full av lärodommar, flygrädd , 8 kg lättare o väldigt sårbar. Min syster hämtade mej med omsorg o när ja kom kröp ja ner i sängen o sov 24 timmar. Jorden hade absolut inte slutat snurra men ja gjorde det för ett litet tag... 

Hemma i Göteborg satt ja i min säng o som vanligt planerade min framtid, tyvärr löser det sej aldrig själv längre utan i slutet har man bara sej själv att luta tillbaka sej på men ja förlät mej själv, det ända ja behövde var min familj o mina vänner. Men hur mycket kärlek man än får så snurrar som sagt jorden vidare. De va inte nu ja skulle ge upp o flytta hem igen utan de va nu ja skulle kämpa lite mera, lite hårdare o lite bättre. Ja hade ett mål..


Ja började på en fiskrestaurang , den var lite speciell, alla musslor som förbrukades blev sedan till bords dekorationer o restaurangen lös med sin tomhet av gäster så ja gick vidare, till Avalon. Så fin resturang men de var inte ja, all cred till fine dining men ja är den sista som vill fråga 87 gånger hur dom har de, smakar de bra, osv:) o sen kom de, dröm jobbet blev valt. Kära Gunnebo kom snabbt in i mitt hjärta, ett ekologiskt ställe med slott, natur o helt underbara människor runt mej. Ja älskade det från första minut! 

O de blev helt perfekt, ja jobbade tors-söndag o åkte hem o fick va hemma hos mitt älskade eketorp dom resterade dagarna. För hur fel det än blivit i den sagan har slutet aldrig varit så fint!
Idag står ja med helt underbara gudsöner o ingen kan nog va så stolt som ja! 

Månaderna gick o ja började trivas här i mitt nya Göteborg. Livet rullade på o ja vet att ha har ändrats. Ja lämande aldrig Tranås för ja inte gillar den staden utan nånstans behövde ja bara en nybörjan, ja ville veta att ja kan gå vidare lite från gammalt o hemma var de så lätt att falla tillbaka i det gamla.
Tyvärr lämande ja Gunnebo i maj men räddningen kom snabbt, jobb på linneterassen räddade mej. O där slog det mej en dag mellan hat,kärlek o stress. Att ja är tillbaka...

6 år efter krocken står ja på ett liknande jobb ja klarade innan, ja ber ingen annan lyfta de tunga, ja gör de själv o ja klagar aldrig. Ingen erbjuder mej hjälp eftersom ingen vet o ja älskar det!

Sen tro mej, ja vet att de här inte är de ultimata jobbet för mej men nån starns känns det som ja vunnit, nått riktigt stort:) o den som inte kännt min smärta eller upplevt mina jobbiga dagar kommer nog aldrig förstå hur mycket det här betyder för mej! Men de spelar ju ingen roll, för de här är min vinst o ja älskar komma etta:)

Så nu är ja här, idag.. 
O tror på så mycket bättre dagar. Vem vet ja kanske går helt crazy nu o börjar tro på kärlek o romantiska middagar. Att ja en dag ska bli upplyft på perongen o hålla den där varma handen under en lång promenad i Slottskogen ;)

Vem vet, ingen.. Men ja vet att ja är så nöjd med mej själv just nu o ja tänker fortsätta stråla utan att va gravid:)



wonderwomen.blogg.se

Liten Tjej, Många sanningar! Söker kickar i livet o kan inte leva utan apelsiner o vanilj kvarg. Trivs bäst under vattnet i ett badkar 💋

RSS 2.0