Nöjes skribent

Nu jävlar ska Göteborg få en nöjes skribent som må duga. Inte en banan flyga ska bli osedd eller ett toa hörn där chansen finns att hitta kärleken. Ja tänker gräva tunnlar runt hela Göteborg , ja tänker även besöka varenda kyrka fast ja redan vet att ja med all säkerhet inte kommer bli insläppt men är de något ja aldrig gör så är det att ge upp. 
Så nu är det iväg skickat o med en släng dyxelesi hit o dit kan ja nu bara hoppas att mitt underbara tryne ska visas i den där tidningen:) 




Hej. Mitt namn är Malin fransson, jag är 27 härliga sommrar o är världens lyckligaste. Nej där ljuger ja, de gör man ganska ofta nu för tiden. Det blir lättast så, men det är de svåraste att förstå i mitt liv.

Ja lever efter om man aldrig drar en lögn så har man aldrig något att va orolig över. 

Ja har försökt byta bort mitt namn Malin till något roligare så länge jag kan minnas men ingen har köpt de o igentligen inte ja heller. Men ja tänkte alltid när ja va yngre att ett kändis namn som Malin skulle inte funka , det skulle se konstigt ut jämte Aron carters namn när vi skulle på turné . 
Ja skulle va super lycklig, precis som alla är på Instagram är nu för tiden o bli rik o kunna bygga ett hus med hur många prinsess torn jag ville. 

Men åren går, jag har aldrig varit rädd för döden utan mer för livet. Det går inte en dag då ja inte skriver upp något på min bucket list o rädslan att inte hinna med allt är den största sorgen i mitt liv. Jag har hoppat ut från flygplan, dykt med vithajar och varit världen runt o rest, sprungit barfota på klarvita stränder o känt mig vilsen alldeles försent på nätterna i kapstadens gränder, jobbat på varje kust o snötopp o ja slutar aldrig överraska mig själv vad jag är kapabel till. 

Men så kom det en dag där ja hade oturen att köra in i älgen Helge o där försvann något. Efter månader av smärta, in o ut på rehab , iväg slängd åt alla håll o kanter till olika läkare, kilopraktorer , psykologer o sjukgymnast kom det en dag ja gav upp. Det fick räcka nu , i 2 år fick ja höra hur ja mådde,hur jag skulle leva mitt o hur jag skulle börja om. Inte en chans att någon skulle få bestämma över min kropp o mitt liv, där fick ja nog. 

Så lilla småstads tjejen sålde allt jag hade o flyttade till Göteborg. En Stad som ja alltid vetat skulle va något för mig. Där skulle ja våga gå på dejter, lära mig dansa salsa o tills sist, ja skulle hitta mig själv... Jag skulle bli super kär o absolut bli upplyft på tåg perrongen, precis som på film:) 

Det är här jag är nu.2 år senare  I mitt älskade Göteborg. Varje dag är en ny dag o en utmaning. Att varje dag puscha mig själv att vilja göra något nytt. Aldrig fastna i det gamla igen. Ja har inte tid att vänta längre utan de är nu jag vill leva.

Så ge mig denna fantastiska chans att göra mitt intresse o passion till något bra, att ge något tillbaka som Göteborg gjort för mig. Mat,dans,kultur, o natur jag är så redo! 

Mina dagar går ut på att utforska denna stad o testa mina gränser. Låt mig få folket veta vad man inte vill vara utan på sin bucket list, utan lögner o knep..

Låt mig blir världens lyckligaste 27 åring, de är dags nu:) 

Ja ser verkligen fram imot att höras. 

Kramar Malin 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

wonderwomen.blogg.se

Liten Tjej, Många sanningar! Söker kickar i livet o kan inte leva utan apelsiner o vanilj kvarg. Trivs bäst under vattnet i ett badkar 💋

RSS 2.0