Ni vet när man är kaxig, räknar lite i huvudet att man inte kommer se sin människa på 14 dagar. Och ändå säger, att man inte kommer sakna honom. Man behöver semester från allt. Vardagen har vackra dalar och mörka solnedgångar. Men som vi kämpar o som vi älskar. Och när man dag 3 känner helvete.. men man tuffar till sej, här ska man inte verka niiidy . Men man lixom längtar lite redan till nästa morgon även att man precis vaknat, hjärtat räknar ner dagarna i smyg. Slut med det nu. Kom hem! Kom hem upp över öronen stolt, kom hem med smärta i alla leder o tår, kom absolut hem sönderbränd för de kommer du garanterat va. Du är människan som tänker . Sista dagen i solen "all in " Jag är männniskan som smörjer mig med 50 . Men ja är även människan som alltid kommer sakna varenda del av dej även när ja tror ja inte kommer göra de. Så nu har du imponerat sönder mig på en helt otroligt tävling och som vanligt fått mej inse att ja aldrig kommer ångra en dag då jag åkte o hämtade dig , ja vet när du gick ner för den där trappen utanför ditt hus , har livet ibland känns som att man glider på ett bananskal, kommer ja göra ditt liv med lite mer lim under fötterna. 

Så snälla. Om livet är en soppa är ja gaffeln utan dig ♥️